Hej hopp vad fort det går!

Nu har inte bara en blöjfri kille under dagen, nu har vi även en nappfri kille.

Han har varit utan nappen i tre dagar nu.

Vi hade ju trappat ned med den så han bara hade den när han skulle sova på kvällen.

Han somnar oftast på soffan nu för tiden så vi bär upp honom sen, så i fredags somande han utan att ens ha frågat efter nappen. Vi bar upp honom till sin säng och han sov hela natten utan den, trodde han skulle vakna och fråga efter den då det inte var meningen att vi skulle ta av honom nappen nu då vi har förberett honom för att lämna den till tomten i jul. Men inte han inte, så vi körde på, berömde honom och sa att vi skulle åka ned på stan och köpa present åt honom för han var så duktig nu när han var en stor kille utan napp. Vi köpte en bamse målarbok, ett bamse pussel och en liten fyrhjuling i duplo. sen åt vi pizza.

När han skulle sova på lördagen frågade han en gång efter nappen och vi förklarade att han hade ju slutat med den nu och att det var därför han fått presenter. Igår frågade han inte efter den ens när han skulle sova.

Men han berättade igår för mig att Tindra hade tutte för hon är en bebis och att tomten skulle få hans tuttar.

Jag är så himla stolt över honom, min kloka kille. Han har slutat både med blöja och napp på eget initiativ. Bara välling och nattblöjan kvar nu och det tänkter vi då inte trycka på att han skall sluta med inom den närmsta tiden. 

 

Igår var vi på solvarbo marknad med Karin. Vilket resulterade i mycket blandade känslor..

Vi strosade runt där och kikade och helt plötsligt från ingenstans går vi rätt in i den kvinnan som fött mig och hennes man, kvinnan väjer vänster och jag väjer åt höger så jag håller på att springa rätt in i henne så får väja igen och gå in i hennes man. Skall alltså tillägga att hon väjer för att hon inte vill varken se eller prata med mig eller min familj, hade hon velat ha någon kontakt med mig och mina barn hade hon haft en bra chans för det där att försöka prata med mig. Men istället låtsades vi alla som att vi var främlingar som inte har sett varandra förr. Har inte pratat med henne sen sommaren 2012, innan Zackarias fyllde 1. Hon har varken gratulerat mig till mitt körkort, vårt radhusköp eller vår dotter som är hennes andra barnbarn. Hon vet då precis hur hon skall göra för att få mig till tårar och känna mig värdelös.

Jag har ingen aning om du läser det här eller inte men det här ska du veta.

 

Det är du som går miste om mig och min familj.

Min fina son som undrar vad en mormor är när han hör andra barn prata om mormor. 

Tänk den dagen han frågar mig varför han inte har någon mormor?

När jag skall få förklara för honom att du inte vill ha med oss att göra.

Han skulle avgudat dig om du hade gett honom chansen, han är fylld med kärlek upp över öronen.

Sen min fina lilla dotter och min sambo.

Men framförallt går du miste om mig, jag hade kunnat vara din bästa vän.