Först vill jag börja med att tacka de människor som finns här för mig, ni gör det lite lättare för mig att så småningom kunna resa mig upp igen.

Sen måste jag bara säga att om ni möter mig på stan etc och jag inte tittar på er eller hälsar är det inte meningen att vara otrevlig, utan jag klarar inte av det just nu. Så jag tittar ned i backen för att jag inte skall börja gråta. Så ta mig inte fel om jag inte hälsar eller ser er, jag orkar helt enkelt inte just nu. Det är inget personligt. Men om någon har tagit illa upp så ber jag om ursäkt.

Imorgon skall jag på lungröntgen, jag hoppas för guds skull att det går bra iaf..
Ringde ju till falun igår ville prata med min läkare angående sjukskrivning, men han var inte där så jag fick prata med någon sköterska tror jag. Men hon var precis lika okänslig och otrevlig som de andra där.
Hon frågade mig vad jag mådde dåligt över, och om jag hade ont någonstans, fast hon kände igen mig och hade hjälpt mig när jag var där för en vecka sedan. Sen sa hon att jag antagligen inte skulle få någon sjukskrivning för det här var inte så farligt så man behövde bli sjukskriven. Då frågade jag henne om inte tyckte att detta jag gick igenom var traumatiskt och hon svarade att hon kunde hålla med mig, men hon verkade inte vilja förstå att jag mådde dåligt alls.
Sen talade jag om att jag hade ett offentligt jobb och träffar mycket folk om dagarna och det också är jobbigt att göra just nu när allt är som det är, men det ville hon inte heller förstå. Men hon skulle framföra min önskan till min läkare och höra av sig idag om jag fick bli eller inte fick bli sjukskriven, men tror ni att någon har hört av sig idag?
Nej klart som fan att de inte har, de skiter väl i mig, hon sa ju att jag skulle få komma på återbesök sen och få svar på alla mina frågor, men vafan hjälper det mig? Det tar väl förfan inte bort min sorg och den smärta jag har i bröstet. Klart att det blir skönt att få svar på vissa frågor å så, men det tar inte bort det som gör så ont så din kropp börjar hyperventilera och du känner hur tårarna bränner innanför ögonen.
Man kan ju fundera över vad det är fär fel på våran sjukvård nu förtiden, inte bara angående detta om mig, har hört så mycket konstiga saker nu för tiden. Ingen får ju bli sjukskriven alls, det är helt sjukt.

Så jag lär väl börja jobba på måndag igen och dra på det där fejksmilet och låtsas om som inget av detta har hänt mig.

Nu har jag tömt ur mig några ord iaf, men som sagt, tack till er som visar kärlek och omtanke, jag uppskattar det mer än jag kanske visar just nu! <3