Idag har Stefan städat ut lägenheten i stan, imorgon ger vi iväg den.
Jag har inte varit upp i den på ett par dagar, jag vill inte det heller.
Jag kommer sakna den, vi gjorde den så fin, precis som vi ville ha den.
Jag vet att jag kommer att trivas här i skogsbo också när vi väl har fått ordning på allt.
Just nu är det mest en röra känns det som.
Men jag kan redan nu säga att det känns betydligt bättre med min ensamhet,
jag känner mig verkligen inte alls lika ensam här. :)
Jag menar, jag traskar ju även runt i mina områden, det är ju här jag har vuxit upp som barn.
Fast det känns lite lustigt nu när jag skall ut med Zorro att jag inte vet bra bajsvägar osv, för det hade man ju inte koll på när man var liten. ;)
Jag är så himla glad att jag har min Stefan, jag förstår inte var han finner all sin ork och styrka ifrån?
Jag beundrar verkligen honom.
Det kan verkligen inte vara det lättaste för honom med en höggravid sambo som inte kan göra allt hon vill.
Jag gör så gott jag kan, men jag blev tvungen att lugna ned mig, jag var lite väl kaxig först och bar saker upp och ned osv.. Men det fick jag igen snabbare än jag trodde, mina sammandragningar ökade och strålade ned i låren. Samt ont i hela kroppen, så nu har jag tagit väldigt lugnt i två dagar för att låta min kropp vila.
Jag har iaf försökt att göra lite varje dag, men nu är det mycket saker jag inte kan göra själv kvar.
Men nu så fort vi släppt taget om lägenheten i stan så kan ju vi hjälpas åt jag och min älskade.
Nu skall jag ta och krypa ned i sängen och vänta på att Stefan kommer in med Zorro, sen skall vi nog se ett gossip girl avsnitt, antar att Stefan somnar medan det håller på. ;)